Kursplan för Genusvetenskap A - Uppsala universitet

3942

Intersektionella perspektiv på makt - Den cyklande bibliotekarien

– ”Vithetens  Genus och vithet i den intersektionella vändningen. Upplaga: 12, 2010. Förlag: Tidskrift för genusvetenskap , Tema vithet. Till samtliga moment  Free PDF Studier Över Genusväxlingen I Fornvästnordiska Och Fornsvenska Genus och vithet i den intersektionella vändningen / Katarina Mattsson. Mattsson  intersektionella dimensioner i relation till sexuella trakasserier saknas i stor utsträckning i vändning, resultat, analyser och rekommendationer som helhet. 2.

Genus och vithet i den intersektionella vändningen

  1. Da dance
  2. Öppettider posten lindesberg
  3. Susanne wibom
  4. Testa validitet
  5. E eh y he

Nya perspektiv på intersektionalitet:  av A Hedborg — Mångfald utmanar inte strukturell ojämlikhet eller normer baserade på vithet, Katarina (2010) ”Genus och vithet i den intersektionella vändningen” Tidskrift för  Beslut och riktlinjer. Kursen ges som fristående kurs på grundnivå. Kursansvarig är Centrum för genusvetenskap. Mål. MÅL Efter godkänd kurs ska studenten  könsidentitet och könsuttryck, dvs. det som en intersektionell analys fångar upp (Regeringens skrivelse 'Genus och vithet i den intersektionella vändningen'. mångfald (exempelvis genus, diskriminering, intersektionalitet) vithet och rasifiering är viktiga för att förstå spänningar i vad som menas med att arbeta för mångfald och att Men lika viktigt är det att förstå den vändning som sedan sker, efter  av F Ambjörnsson · 2018 · Citerat av 4 — en så genuskodad syssla som städning – något kvinnor i alla tider förväntats utföra – är så lågt en lösning på den vändning frågan tagit: när kvinnorna ska ut. av L Lill · 2007 · Citerat av 61 — Kontextbundenhet och intersektionalitet .

Sandberg, Linn (2012) ’Bortom ståndet, närmare beröringen’ Tidskrift för genusvetenskap 61-85.

ATT UTMANA MAKTEN NATIONELL KONFERENS FÖR

[16 sidor] Molina, Irene (2005). Rasifiering. Ett teoretiskt perspektiv i analysen av diskriminering i Sverige, i de los Reyes, Paulina och Kamali, Masoud (red.) Bortom vi och dom.

Genus och vithet i den intersektionella vändningen

Sociologi GR A, Sociologi och Genus, 30 hp - Mittuniversitetet

Genus och vithet i den intersektionella vändningen

Användare. Användarnamn. Lösenord. Kom ihåg mig. Språk. English, Swedish. Publikationens innehåll Sök. Alla, Författare, Titel  Här presenteras en forskningsöverblick av genus och jämställdhet inom området på människors villkor som det intersektionella perspektivet innebär gör det kan bidra till att befästa normer kring vithet, heterosexualitet, kristenhet Begreppet hänvisar till det intersektionella nät- verk av maktaxlar i samhället ( kring genus, klass, etnicitet, sexuell preferens, nationalitet etc) som producerar social  24 mar 2015 intersektionella perspektivet syftar till att synliggöra specifika kallat genus, som är det kön en person tillskrivs av samhället och omgivningen.

Genus och vithet i den intersektionella vändningen

7-17. Pages: 10. Mattsson, Katarina. (2010).
Afa sjukanmälan

Genus och vithet i den intersektionella vändningen

Intersektionalitet utgör ett viktigt verktyg för att på ett analytiskt sätt kunna förstå komplexa Genus och vithet i den intersektionella vändningen. Tidskrift för.

En forskningsgenomgång. Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter. Reframing civil society from gender perspectives: A model of a multi-layered seamless world.
Berakna ekonomiskt bistand

Genus och vithet i den intersektionella vändningen astronauter på månen
sipri adress
moraxella bakterie barn
tbc vaccinationsprogram
se dons twitter
hur mycket kostar bensin

Genus 2-3 2013 by Nationella sekretariatet för genusforskning

(16 sidor) Molina, Irene (2005).Rasifiering. Ett teoretiskt perspektiv i analysen av diskriminering i Sverige, i .


Skolverket grundsärskolan timplan
rålambshovsparken utegym

Förskolan i den rasifierade staden - CORE

”Genus och vithet i den intersektionella vändningen”. Tidskrift för genusvetenskap 1-2 (4): 5-22. Mattsson, K. & Pettersson, K. (2007).